sedärja

hej bloggen.

såhär trodde jag aldrig att mitt liv skulle va. jag går omkring som en jävla zombie och  försöker vara trevligt mot mina vänner&familj, när allt jag egentligen vill är att slå sönder något. jag har aldrig i hela mitt liv känt mig på detta viset. det är helt jävla blankt inombords, jag fattar inte ens att jag kan skriva för jag trodde att jag inte hade några ord kvar efter den sista smällen. jag tänker inte skriva en massa som "skjut mig" eller "pallar inte leva" & såna sympatisökande löjliga meningar. nej ,  jag är mer värd än det. jag får se hur lång tid detta kommer ta, det är som en lång jävla prövning, som att jag inte redan har haft mina jobbiga stunder i livet? som att jag inte redan vet hur det är att må dåligt? det värsta är att jag trodde inte att mitt hjärta skulle kunna krossas 2 gånger under en månad. men grattis säger jag bara, grattis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0